Komplikation = ingen träning

Ibland är det inte roligt med motgångar…

Som jag skrev tidigare så åkte jag in igår för ett mindre kirurgiskt ingrepp av rutinartad karaktär. Ingreppet tog ca 5 minuter under lokalbedövning. Enligt läkaren skulle det på sin höjd spänna ett par dagar, men jag skulle kunna återuppta min träning på lördag.

Väl hemkommen hade jag på läkares inrådan vilat i soffan ett par timmar, men smärtan tilltog mer och mer. Enligt läkaren skulle jag inte ha ont, utan det skulle son sagt spänna lite. Efter ytterligare någon timme såg jag att jag blödde igenom mina kläder, detta trots dubbla sårkompresser vid operationsområdet.

Kände mig dålig och frös. Lätt panik infann sig. Uppmärksammade min sambo som uppmanade mig att ringa sjukvårdsupplysningen, som i sin tur uppmanade mig att omedelbart uppsöka närmaste akutmottagning.

Sagt och gjort. Sambon körde in mig till akuten och vid ankomst hade jag så ont att jag inte kunde stå upprätt. Pga smärtan och blödningen fick jag komma in och placerades i enskilt rum på en gång, utan väntetid. Två läkare samt specialist kallades in. Beskedet blev att jag blev inlagd och de befarade inre blödning med efterföljande operation.

Inlagd blev jag, men operationen uteblev. Jag blev väckt flera ggr under natten för kontroll, jag klarade mig undan för att blödningen avstannat. Morfinet gjorde susen för smärtan.

Imorse när läkaren sade att jag skulle slippa operation så tänkte jag ”yes”, snart blir det träning igen! Tills han öppnade truten igen och sade att jag inte får vara fysiskt aktiv på minst en månad. Luften gick ur mig… Jag får börja om på ruta ett.

Blir nog inte så många inlägg förrän jag börjar igen. Tack till er som läser i alla fall och lycka till med er träning.